Anna Axfors, trans. Jakob Nilsson

To Daydream

I'm alone
my perfume reminds me
of me

Here I Am and Fuck You if You Can’t Understand Me

A nail cutter is so old and rusty that when I cut my nails they themselves lay there and rust while I do other things, everyday things, buying tomatoes, a mozzarella, crying like the fire in the sun, having a body filled with the drug of life and waves and it is love that creates its words, shapes the voice, not it.

It pulls the feathers from the pillow when the day lightens and it has no respect for what is, only for what's to be, the body dreamt that it was in the most beautiful landscape it has ever seen but was disappointed, it smells of carcass in its bed, it's constantly painting with its blood.

The true self is the lonely self like the first time is the lonely time and the summer smells unmerciful, like a photography. Autumn smells like a new time. I suggest: that it shall never end. You wonder when it will end but I say as long as we are breathing there is no end, that's what I'm trying to show and I'm pleased to be the madcap.

I used to be anxious about that I wasn't a madcap that could fix things; use the bathroom at a café without being a customer, run from the restaurant bill or convince bouncers that I’m old enough. Loneliness can arrive suddenly but you shouldn’t use it to make your life more boring or sad than it already is.

(Here I am and fuck you if you can’t understand me)

I Hate Nature

I hate nature
I can't stand looking at moons
night after night

Now the sun lies so smooth
over the mountains and the only thing that remains is
a rabbits gentle leap over everything
flat

And now something inside me comes loose
like ice during the global warming
when lots of ice falls into the ocean, becomes ocean
something inside me comes loose
and becomes me

Soon scene serenade
and bodies
arctic light over the sea and death
I have abandoned my old ideology and my new one is to try to create my own
dictionary
And I have also had a flower beside me
in bed
when they thought I was dead
I have been afraid of death for six years
but it is not until now that I understand that life is short and then again I become afraid of life itself, just like the dodo dances until the day ends and it makes me so happy when I think about that you can do whatever you want and I don't want to wait until they think I'm dead
with having a flower beside me in bed
arctic light over the mountains on the other
side
sane swing soft serenity
breath
arctic light over both lungs
I sigh, I fall asleep
I make a phone call
I'm tasting blood in my mouth and
it’s morning
she answers with hair she answers with tears
Time passes
Shame doesn't make you
mad,
but stiff in the
face
I don't like skincare
“constantly moisturize the skin"
I don't like that advice
Oh God
I can't do it
I lie on the ground and close my eyes,
slowly dying
even though I'm pressing my ear to the ground—I hear
nothing,
it seems like earth
doesn't have a heart
ha ha, I've always known that
that it's only the ocean that has a pulse
And I have stopped believing in
nature,
now I believe,
maybe not only,
but a lot
that
“A gene is a locus (or region) of DNA which is made up of nucleotides and is the molecular unit of heredity"
it is what it is – it doesn't eat
it feels good no longer being able to blame someone
I no longer need to think about if I'm
middle or under class
I only Am
and it's nice
I listen to Celine Dion and drink beer
that's nature poetry to me
My thought is a flower in my head
the pillow smells like pee and I don't care
a full meadow soon blossoms there
I will walk on it when I fall asleep
I will walk barefoot because nature is not very hard
I'm harder
For a period in my life I only wore black clothes
that’s why I don't know what to wear tomorrow,
everything is black
When I look through the window I see all the way to
the underground clubs where I used to dream
I loved this city before it had walls
I loved this sea before it bled
and I saw it from
afar and it smelled
Orange
Cold
Wind
I felt it from all directions
Sway sweat sear promises amends
that comes in your mouth, my orgasm
falling asleep to the sound of animals
in flight
My lovely fate is to make sure that air doesn't enter the bread bag and makes the
white bread hard
Then you will be disappointed
And in everything they want to remove
It doesn't live
it's not possible
It doesn't eat
it doesn't collect
It's raining violently, drops are whipped
against the windows, and explode and explode and land on rivers
I’ve never heard of, never been to
It feels like someone is touching my hair, fondly as if life is already over and will
be summarized
don't worry
but the Day that this weather is warning us
for will come
that brownness
has already come
“what can't happen" happens every day
How I love the sound of
tv
because it's useless and unbearable
Once I watched a documentary about Christiania it was about that kids who
grew up there were traumatized for life b/c all the sex and drugs (just another day in
motherfucking paradise). I could smell the smell of abuse and ashtray through the tv
screen, the edge of dirt under the nails
Someone said that I will never be right in the head and that I was and angel, a small animal.
I sat on Medborgarplatsen today and felt
the winds of change
whatever can happen whenever
you never know when the next thing will happen
I pray to the predictable god that I will be
like a jellyfish floating in the water, that I won't
know what will come later that I won't be ready
because it doesn't have smell nor color but it must
be good

Att dagdrömma

Jag är ensam
min parfym påminner mig
om mig

Here I am and fuck you if you can’t understand me

En nagelsax är så gammal och rostig att när jag klipper naglarna med den så ligger de själva där och rostar medan jag gör andra saker, vardagliga saker, köper några tomater, en mozarellaost, gråter som elden i solen, har en kropp full av livets knark och vågor och det är kärleken som skapar dess ord, formar rösten, inte den.

Den drar fjädrarna ur kuddarna när det ljusnar och den har ingen respekt för det som är, bara för det som ska bli, kroppen drömde att den var i det vackraste landskapet den sett men den blev besviken, det luktar kadaver i dess säng, den målar hela tiden med sitt blod.

Det sanna jaget är det ensamma jaget som den första tiden är en ensam tid och sommaren luktar helt skoningslöst, som ett fotografi. Hösten luktar som en ny tid. Jag föreslår: att det aldrig ska ta slut. Du undrar när det ska ta slut men då säger jag att så länge vi andas finns inget slut, det är det jag försöker visa och då är jag gärna galenpannan.

Förut hade jag ångest över att jag inte var en sån galenpanna som kunde fixa saker; låna toaletten på ett fik fast man inte var kund, smita från restaurangnotan eller övertyga vakter om att man hade åldern inne. Ensamheten kan komma plötsligt men man får inte utnyttja den för att göra sitt liv mer tråkigt eller sorgligt än vad det redan är.

(Here I am and fuck you if you can’t understand me)

Jag hatar naturen

Jag hatar naturen
jag står inte ut med att titta på månar
natt efter natt

Nu ligger solen så mjukt
över bergen och det enda som finns kvar är
en hares försiktiga skutt över allt
det platta

Och nu lossnar nåt inom mig
som isen under den globala uppvärmningen
när mycket is faller ner i havet, blir hav självt
så lossnar nåt inom mig
och blir mig

Sen scen serenad
och kroppar
arktiskt ljus över havet och döden
Jag har övergett min gamla ideologi och min nya är att försöka skapa mig min egna
ordbok
Och jag har också haft en blomma bredvid mig
i sängen
när de trodde jag var död
I sex år har jag varit rädd för döden
men det är först nu som jag förstår att livet är kort och då blir jag också rädd för
själva livet, precis som dronten dansar dagen ut och därför blir jag så glad när jag
tänker på att man får göra vad man vill och jag vill inte vänta tills de tror jag är död
med att få ha en blomma bredvid mig i sängen
arktiskt ljus över bergen på andra
sidan
sund gung mjuk lugn
andas
arktiskt ljus över båda lungor
Jag suckar, jag somnar
Jag ringer ett samtal
det börjar smaka blod i munnen och
det är morgon
hon svarar med hår hon svarar med tårar
Tid går
Skammen gör en
inte galen,
men i ansiktet
stram
Jag tycker inte om hudvård
“återfukta hela tiden huden”
jag tycker inte om det tipset
Åh herregud
Det går inte
Jag lägger mig på marken och blundar,
sakta dör
fast att jag trycker örat mot marken—hör
jag ingenting,
det verkar som att jorden
inte har något hjärta
ha ha, det har jag alltid vetat
att det är bara havet som har en puls
Och jag har slutat tro på
miljö,
jag tror numera
kanske inte bara,
men mycket,
på att
“Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar
till avkomman”
det är som det är - det äter inte
det känns bra att inte längre kunna skylla på någon
Jag behöver inte längre fundera på om jag är
medel- eller underklass
jag bara Är
och det är skönt
Jag lyssnar på Celine Dion och dricker öl
det är naturlyrik för mig
Min tanke är en blomma i mitt huvud
kudden luktar kiss och jag bryr mig inte
snart slår en hel äng ut där
den ska jag gå på när jag somnat
jag ska gå barfota för naturen är inte särskilt hård
jag är hårdare
Jag hade en period i livet då jag bara bar svarta kläder
därför vet jag inte vad jag ska ha för kläder imorgon,
allt är svart
När jag tittar ut genom fönstret ser jag ända bort till
svartklubbarna där jag brukade drömma
Jag älskade den här staden innan den hade murar
jag älskade det här havet innan det förblödde
och jag såg det från
långt håll och det luktade
Apelsin
Kyla
Vind
jag kände det från alla håll
Svank svett sveda lovar bot och bättring
som kommer i din mun, min orgasm
somnar in till ljud av djur
på flykt
Mitt härliga öde är att se till att det inte kommer luft i brödpaketet så att franskbrödet
blir hårt
Man blir besviken då
Och på allt på de vill ta bort
Det lever inte
det går inte
Det äter inte
det samlar inte
Det regnar våldsamt, dropparna piskas
mot rutorna, och sprängs och sprängs och landar på floder
jag inte känner till, inte varit vid
Det känns som någon tar i mitt hår, ömt som om livet redan är över och ska
summeras
det är ingen fara
men Dagen som detta väder varnar oss
för kommer komma
den brunheten
har redan kommit
varje dag händer “det som inte får hända”
Som jag älskar ljudet av
tv
för att det är lönlöst och outhärdligt
En gång såg jag en dokumentär om Christiania. den handlade om att barn som
växte upp där traumatiserades för livet pga allt sex och knark (just another day in
motherfucking paradise). jag kunde känna lukten av övergrepp och askfat genom tv-
rutan, folks smutskanter på naglarna
Någon sa att jag kommer aldrig bli klar i skallen och att jag var en ängel, ett litet djur,
jag satt på Medborgarplatsen idag och kände
förändringens vindar
när som helst kan vad som helst hända
man vet aldrig när nästa händelse inträffar
jag ber till den förutsägbara guden att jag ska vara
som en manet som flyter i vattnet, att jag inte ska
veta vad som kommer sen att jag inte ska vara beredd
för det har varken lukt eller färg men att det måste
vara bra

Anna Axfors (b. 1990) lives in Malmö. Axfors's style is characterized by its simple diction and its focus on everyday matters, such as sex, Twitter and boredom. In November 2016, her first book, a novel titled The Love Letter, was published by the press 10TAL Bok. Her poetry has appeared in journals like 10TAL and Floret. Together with Elis Burrau, she writes the blog We Who Never Wrote Prose and edits the micro press Fame Factory.

Jakob Nilsson (b. 1990) is a journalist and critic based in Malmö.